Det är en bra dag idag!
Mina tankar från natten.

Mar
09

Vi kanske skall vara lite ödmjuka när det gäller vår kritik av företag av företag som endast utför uppgifter som till överväldigande del finansieras av offentligt insamlade medel.
För då kanske de som till varje pris vill kritisera det offentliga skall vara villiga att lyssna.

Första uppdelningen:

Grupp 1. De som med teknik, varumärke och kontrakt med det offentliga har monopol.
Grupp 2. De som inte har något av det ovanstående.
Grupp 2 verkar på en marknad som faktiskt har en anständig chans att styras av marknadskrafter.
Men grupp 1 har ingen som helst anledning att lyssna på slutanvändarna/kunderna. Just för att slutanvändarna och kunderna inte har något alternativ.

Andra uppdelningen:

Grupp A. Företag med koncernliknande struktur med moderbolag och dotterbolag
Grupp B. Företag med ägare som också är underleverantörer
Grupp C. Företag som en stark ägare som har egen majoritet på bolagsstämman
Grupp D. Företag som drivs av småföretagare.
Grupp A är lite speciella. Varje år måste bolagsstyrelserna på varje respektive nivå motivera sina höga löner. Men en relativt väl fungerande koncern med divisionen fungerar oftast enligt principen att varje nivå av ägare skall styra med policys. Förutom policys så kan man slå isär företag, slå ihop företag och byta grafisk profil och logga. Mer än så kan de inte göra. Men detta gäller alla nivåer, och det är inte alltid så att det fungerar med kommunikationen. Notera innan exemplet att aktieägare oftast bara finns gentemot moderbolaget.
Gamla M.är ett lysande exempel. Vid 2000-talet början så gick moderbolagets styrelse ut med en ny policy där de ville att medarbetarna skulle uppfatta M. som en familj. (Jag gissar att de hade tittat på de företag i koncernen som gick bra och studerat vad som utmärkte dessa företag.) M.skulle symbolisera trygghet och ett långsiktig lojalitet som skulle motivera medarbetarna (och kanske eventuellt sänka lönekraven.)
Grupp A är lite speciella. Varje år måste bolagsstyrelserna på varje respektive nivå motivera sina höga löner. Men en relativt väl fungerande koncern med divisionen fungerar oftast enligt principen att varje nivå av ägare skall styra med policys. Förutom policys så kan man slå isär företag, slå ihop företag och byta grafisk profil och logga. Mer än så kan de inte göra. Men detta gäller alla nivåer, och det är inte alltid så att det fungerar med kommunikationen. Notera innan exemplet att aktieägare oftast bara finns gentemot moderbolaget.

Grupp B. Här fungerar inte ägarintresset på ett korrekt sätt. Det kan bli så att i förhandlingar mellan företaget och underleverantörerna så hänger styrelsen på en tunn tråd. Blir underleverantörerna inte nöjda så kan de sparka styrelsen.
Grupp C. Bästa lösningen, Här fungerar lagar och regler någorlunda vettigt.
Grupp D. I den här gruppen skapar upphandlingar ofta en stor personlig skada. Både om de missar kontraktet, för det är inte alls givet att det finns alternativa inkomstkällor. Men också att det resulterar i kontrakt som i grund och botten blir som slavkontrakt. Det kan bli som ett sätt att komma runt alla regler på arbetsmarknaden.

Så de företag som både tillhör grupp C och grupp 2 är helt ok, men allt annat är lämpliga att återkommunalisera.

Dock så ser jag en två alternativ: Den ena vägen vid en återkommunalisering är att helt enkelt köpa upp företaget. Det andra alternativet är att rycka undan mattan genom att inte göra nya upphandlingar. Kan man välja första vägen så är det en företagarvänlig lösning men detta kräver nästa ideala förhållanden.

Sep
10

En vis vän till mig lärde mig något om demokrati. Demokrati handlar inte bara om man genomför processen på ett tillfredsställande sätt, det handlar också om oppositionen accepterar valresultatet.

Det är tänkvärda ord, och är den delen av demokratidefinitionen som många gånger glöms bort: skyddet för minoriteten.

Så bygger man ett samhälle så måste man ha ett öppet sinne för de som inte tycker exakt som en själv. När man ser på den politik man vill föra, och de lagar som man skriver, så måste man beakta de konsekvenser detta medför för de grupper som inte skriver lagarna. För vi vet ju alla att det kan bli så att folket väljer en ny riksdag, en ny regering, och så vill ju de som tidigare stiftade lagarna att de nya lagar som stiftas efter valet skall följa samma princip.

Speciellt problematiskt blir detta om lagarna som stiftas inte har en rimlig känsla för att balansera behov mellan olika åldersgrupper eller andra grupper. Likaså blir det problem om man väljer ut en grupp för att straffa denna eller köpa röster för en annan grupp. Låt mig uttrycka det så här. Om man inför en politiskt bestämd mansskatt som drabbar en för någon man är född till så kommer den självklara slutsatsen att bli att denna skatt tas bort politiskt. Vi får en polarisering som bidrag negativt till att förstöra känslan av samhörighet. Om man pumpar in skattemedel eller avstår från att ta skatt (egentligen samma sak) till en viss grupp, så som unga under 25 (t ex reduktionen av arbetsgivaravgiften) så kan exempelvis en pensionär undra varför hen fortfarande betalar full skatt.
Samma sak uppstår om man ger riktade bidrag för att gynna byggandet av studentbostäder. Nu finns det studenter som är till åren, men det är ovanligt. Bland annat ifrågasattes min fars studier i fysik när han var 82 år fyllda. Som tur var fanns det ingen laglig grund att stänga ute min far, så jag kunde läsa fysik med min far, vilket jag är tacksam för nu när han är borta.

Men man kan tänka ett varv till. T ex om man vet om att en kommun har 5 års lång kö till boende för äldre, så kan man göra så här. Man bygger fler attraktiva boenden, ofta 2 rum och kokvrå. Detta gör det möjligt för äldre att flytta till ett boende som skapar en trygghet. Den lägenhet som blir ledig kan i så fall hamna i en kedja av byten så att till slut kan en student få ett eget boende. Både den äldre och studenten får en bättre livssituation. Och i vissa fall blir det snarare en träd av byten: En 7 rums villa, blir ledig när en änka flyttar in i ett bra boende. Denna villa får nya ägare, som kanske i sin tur släpper två stycken 4 rums lägenheter. Kanske är det två vuxna med barn och bonusbarn som slår sina påsar ihop.  Var och ett av dessa lägenheter kanske får nya hyresgäster när två vuxna lite tidigare i livet gör samma sak när barnen vill ha egna rum. De tvåor som de släpper ifrån sig blir kanske till lägenheter till studenter som vill flytta ihop. Då lämnar kanske dessa studenter sina ettor. Det är ett krystat exempel men det är inte omöjligt att ett ny bostad för en äldre kan leda till att 8 st ettor blir lediga för studenter, och det är mycket billigare än att bygga åtta stycket studentrum.

Men på samma sätt vill jag också peka på att när man försöker skrämma upp äldre med att det är så otryggt så vållar man ett lidande. Är det sen så att man vill ge illusionen av att det blir tryggare med övervakning på Internet så har man definitivt gjort olämpliga saker i det blå skåpet. Dels för att det inte hjälper. Om det nu skulle finnas någon som vill göra dumma saker så hjälper inte övervakningen. Dels för att vi kan skapa en hel generation som saknar känslan av samhörighet. Och om denna grupp blir så stor och frustrerad, så kan denna grupp enkelt strunta i skyddet för minoriteter och konfiskera pensionspengarna. Det har hänt förr.

Feb
15

Piratpartiet Värmland har haft medlemsmöte. Då fattade medlemmarna bl.a. beslut om utseendet på valsedeln för både valet till Riksdagen och till landstingsfullmäktige i Värmland.
Det blev debatt om styrelsens intention att ha samma namn på båda listorna, och dessutom i samma ordning. Medlemsmötet valde att besluta att vi skulle göra så som styrelsen yrkande. Nu vill jag börja med att rätta till ett missförstånd. Styrelsen var inte i majoritet på mötet.
Det är lite olika förutsättningar under supervalåret 2014.  Dels EU-valet den 25:e maj då vi kan luta oss tillbaka och låta Valmyndigheten sköta om att valsedlarna finns på plats. Dels har vi valdagen den 14:e september då vi får tillsammans se till att valsedlarna finns på plats. Detta innebär att vi är beroende på att medlemmar ställer upp och lägger ut valsedlar i vallokalerna den 14 september. Det är av vikt att vi som kandiderar visar den respekt för dessa frivilliga genom att visa att vi är beredda att ta uppdrag både i Riksdagen och i Landstinget. Att villkora sin kandidatur är lite som om man kräver av sitt fotbollslag att man skall bara behöva spela i VM och aldrig spela en match för sin egen klubb. Inte ens Zlatan slipper att spela seriematcher.
Dessutom drogs det upp att kandidaten skall själv få bestämma var denne skall kandidera och det har vi inga problem med. Det är när det gäller den speciella lokala listan som medlemmarna har demokratiskt beslutat att vi kopplar listan till Riksdagen med listan till Landstinget. Enligt min mening så filtrerar vi ut de som har en orealistisk syn på vad det innebär att vara folkvald. De som fortfarande hävdar frihet till varje pris får gärna grubbla över den här artikeln: hd.se/astorp/2010/06/02/piratpartiet-utreder-prisells-2
Vill vi här i Värmland ställa oss bakom någon som inte vill värna t ex integriteten i vården eller andra frågor lokalt, som vi kommer att jobba med i landstingsfullmäktige?

Det är en bra dag idag!🙂

C Magnus Berglund

Sep
06

Kan man stoppa övervakning av oss? Vad kan jag göra? Det är många frågor som snurrar runt i huvudet på folk, i lunchrummen, och framförallt som frågor till oss i Piratpartiet (PP).
Den senaste tiden har vi kunnat läsa om hur USA övervakar Internet via National Security Agency (NSA). Det hemliga programmet PRISM är till för att hämta information från amerikanska företag; bl.a. Facebook, Google. För att använda en liknelse; man fiskar med finmaskig trål och samlar in allt för att kanske hitta Storsjöodjuret. Så gör också svenska motsvarigheten FRA. Det gemensamma för NSA och FRA är att det inte krävs någon föregående misstanke om brott.

 

Terroristen som sprängde sig i Stockholm hade inte stoppats med hårdare övervakning. Det skulle ha räckt med att SÄPO hade läst sina egna mejl. I Danmark har antalet utdrag från databaser skapade med reglerna från datalagringsdirektivet sjunkit över tid eftersom polisen anser att kostnaden för utdragen inte kan motiveras med den lilla hjälp de ger till en utredning. Det är tveksamt om de här stora databaserna med långtgående profilering av medborgare gör nytta.

 

Övervakning utan mål skapar otrygghet och osäkerhet. Den urholkar förtroendet för samhället. Den kostar pengar och leder till få praktiska resultat utom en allmän känsla av uppgivenhet inför det vittrande demokratiska systemet.

 

Det är en infekterad debatt. Å ena sidan finns det många som litar på staten när den jagar efter diffusa hot. Å andra sidan har vi senaste veckan i Sverige diskuterat mycket hur vi ska förhålla oss till att andra stater ser oss som diffusa hot och därför övervakar oss. FRA och NSA har ju till och med en viktig skillnad: vi kan rösta in människor i Riksdagen som stiftar nya lagar för FRA:s uppdrag. Vi kan däremot inte påverka NSA.

 

Vad vi däremot kan göra är att kräva av våra egna politiker att de gör NSA:s uppdrag svårare. Vi politiker kan träta om vilka befogenheter våra egna myndigheter bör ha, men det är uppenbart att utländska säkerhetstjänster inte med nödvändighet bör ges möjligheter att övervaka svenska medborgare.

Här behövs lagstiftning som skyddar medborgarna från tredje makt; så som EU:s nya dataskyddsförordning (som ersätter personuppgiftslagen PUL). Där kan hela EU:s tyngd läggas bakom varje försök från europeiska myndigheter att försvara våra medborgare mot utländska staters säkerhetstjänster. Dataskyddsförordningen är grundad i principen att vi har rätt att veta vad som händer med våra uppgifter och vilka konsekvenser dessa uppgifter får.

 

Med en ordentligt skriven dataskyddsförordning hade EU kunnat bötfälla amerikanska bolag till belopp motsvarande upp till 2% av deras årsomsättning för brott mot mänskliga rättigheter.

 

Olyckligtvis har svenska politiker inte förstått nyttan av denna förordning. Sveriges regering verkar i Bryssel för att förordningen ska bli svagare. Flera svenska ledamöter i EU-parlamentet stödjer öppet amerikanska industriförslag. Andra är passiva och ser på när våra grundläggande rättigheter urholkas. Riksdagen har tackat nej till förordningen och föredrar att inte ta något ansvar för hur svenska medborgare ska ges skydd mot tredje makt.

 

Känner du också att det inte får fortgå så här; gå in på https://dataskydd.net/

 

Amelia Andersdotter

Ledamot av Europaparlamentet (PP)

 

C Magnus Berglund

Styrelseledamot PP

 

Isabelle Danielsson

Styrelseledamot PP

 

Mattias Lennartsson

PP

Nov
24

image

Nov
13

Jag vill bara komplettera föregående bloggpost med en video av #exile6e gjord av Amelia Andersdotters stab.

 

Hennes blogg hittar ni här.

Sep
11

image

Så var jag äntligen i Bryssel. Inte för att jag någonsin trodde att jag skulle bli invald i EU-parlamentet men i och med att Piratpartiet så finns vi i Bryssel; och ett besök har funnits i på min önskelista sedan 2009. I min roll som revisor så finns det en inbjudan från styrelsen att närvara. Nu passade för alla oss revisorer: Göran W, Isak G och jag. Så vi tog den möjlighet som öppnades och även la in ett revisorsmöte.  Jag kände att det gav mycket och det kommer med all säkerhet bli en förbättring över tid.

image

Styrelsen har gjort ett jättearbete med alla sakpolitiska proportioner. Jag beundrar deras målmedvetenhet. Det enda som känns lite så där att de sitter i situationen att de måste hinna med allt under helgen.

image

Själv så var jag obekväm med två saker: dels det kvava och varma vädret och dels var jag lite stressad av att lyssna och ständigt vara tvungen hålla tand för tunga. Jag är kanske lite bortskämt från all debatt i andra fora. Det är nog mycket sund att det finns många olika sätt att debattera, och på så sätt kan alla åsikter komma till tals.

 

Jul
14

Idag gick vi med i paraden Värmlands Pride 2012. Behöver jag säga att Det är en bra dag idag!

Jun
09

image

Demonstrationer ske över hela Europa mot ACTA.

Jun
08

Detta är ju den logiska konsekvensen när mobiloperatörerna (läs Telia) inte vill ha nätneutralitet.
Det kommer att finnas vägar runt det hela, men är man som användare inte insatt så får man betala. Någonstans känns detta som orättvist.
Så det riktigt sjuka är att för de som inte är pirater (och därmed insatta i problemet) och står inför att behöva ständigt betala för konstgjorda begränsningar, så är det faktiskt ni som tjänar mest på om piratpartiet kommer in i Riksdagen.
Så vaccinera Riksdagen mot trams, och röst in oss. Är vi väl på plats kommer de andra partierna bli chockade och efter något år ha skrivit in piratideologi i sina egna partiprogram. Se bara på hur miljön kom in i partiprogrammen efter det att miljöpartiet kom in. Jag kallar det en sorts vaccinering.