Det är en bra dag idag!
Mina tankar från natten.

Hur tänker vi när det gäller ekonomi? Tänker vi alls?

Jag har funderat på det här med kapitalism och konsumtion. Har ni tänkt på att  t ex en extra kassaförstärkning på låt oss säga 50 000 kr ger olika beteenden beroende på vem som får dem. Om det är en vinst till en konsumkassörska, så kan det bli en drömresa. Om det är en oväntad försäljning som ger en vinst på 50 000 kr, så kanske det bara resulterar i att denne sover bättre i någon månad. Killen som jobbar på kapitalmarknaden kanske inte ens blinkar, men sätter upp lite högre krav på sig själv nästa månad. Hos en person som har en månadslön på 200 000 kr, så bara ökar dennes fondplaceringar.

Vi tar för givet att pengar är pengar, men ser inte att för olika personer så har det olika mening. Eller låt oss vända på steken. Tänk vilken stor grej det är för kassörskan att förskingra 50 000 kr? Men är det lika stor grej för kapitalmarknadskillen att ge ett råd som kostar sina kunder 50 000 kr? Om höginkomsttagaren gör en skatteplanering som ger honom 50 000 kr mer, är det något han ligger sömnlös för?

Oavsett anledning så kommer dessa extra pengar att användas, och även här så är pengar olika. I det tänkta fallet med kassörskan så slutar det i en resa, vilket innebär att pengarna ganska snabbt byter valuta och även var den spenderas. Egenföretagaren gynnar troligtvis en del av svenska ekonomin som består av andra egenföretagare. Kapitalmarknadskillen investerar/spekulerar i kapitalmarknaden och höginkomstkillen satsa på en bättre situation när denne går i pension.

Så plocka nu in en kraftig inflation i bilden. Inflation förändrar pengar över tid. 50 000 kr på tidigt 1900-tal är inte detsamma som idag. Så om du var rik t ex 1922 och placerade pengarna i madrassen, så är du inte lika rik nu. Om du däremot tog gigantiskt lån 1922 på 50 000 kr så är det knappt att du räknas som skuldsatt idag.

Så tillbaka till de olika exemplen vi har här ovan. Tänk efter vem som troligtvis har pengar på banken/fonder och vem som har lån. Vem tjänar på inflation och vem förlorar.

Så indirekt så ger vår syn på inflation också hur vi ser på dessa olika fall. Är alla med på att en inflation som ligger _lägre_ än riksbankens mål, kan i grund och botten styra förmögenheten _mer_ än en eventuell förmögenhetskatt. Ty en förmögenhetskatt minskar de förmögnas tillgångar (om de inte lämnar landet) utan att ge något nämnvärt till de skuldsatta. Men lägre inflation än riksbankens mål påverkar också företagen. Vi får en situation där kapitalstarka företag gynnas på nystartade (oftast kapitalsvagare) bekostnad. Detta minskar alltså hur intressant det är att starta företag.

I teorin om de fria marknadskrafterna så görs ett antagande om att om kurvorna som beskriver utbud och efterfrågan inte möts i en jämviktspunkt, så reglera marknaden detta genom att nya företag går in och flyttar utbudskurvan. Tills lut skall priset närma sig tillverkningskostnaden. Så lägre inflation är alltså indirekt marknadsstörande. Jag vill hävda att i och med att vi accepterar att riksbanken inte klarar av att möta sitt mål utan har fel, så borde vi ifrågasätta om det inte skulle vara rimligare att vi vände på leken. Vi borde ge direktiv till riksbanken om att detta mål är en miniminivå, men vi accepterar en något högre inflation om det skulle behövas.

Det är först då som vi kan ha förtroende för att marknadskrafterna skapar ett samhälle med hög anställningsgrad och en god rörlighet på arbetsmarknaden.

(För de som är insatta in nationalekonomi: Om vi har störningar i marknadskrafterna, på så sätt att vi inte hittar rätt jämviktspunkt, så innebär detta att landet inte är så effektivt som det borde vara. Det innebär att också Philipskurvan ligger fel och om det finns något som är bra så är det om man kan flytta philipskurvan åt rätt håll.)

Så när riksbanken bedömer resursutnyttjandet så tar de inte in aspekten att för låg inflation bromas skapandet av nya företag, och därmed bromsar just att dessa nya företag nyanställer. Vi får att riksbanken får en ekonomisk politik som inte inser hur de själva de facto påverkar just de faktorer som de använder för att lägga fast deras politik.

Inga kommentarer to “Hur tänker vi när det gäller ekonomi? Tänker vi alls?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: